Det är närmast naivt att tro att människor skiljer sig särskilt mycket från varandra. Om jag gillar att glutta in hos folk när de har lyset tänt och det är mörkt ute finns all anledning att tro att du också gör det. Det går i det närmaste automatiskt nu när man är ute och promenerar. Och är, om vi ska vara ärliga, en av få genuint trivsamma vinteraktiviteter man kan roa sig med utan att ta av sig kläderna. Den franska konstnären, med det nästan löjligt passande efternamnet, Anne-Laure Maison bjussar på ett gäng illustrationer med ljuvlig Fönster åt gården-känsla. De är inte bara urtjusiga utan passar också oss inredningsvoyeurer som handen i handsken. Att hon kallar dem ”Tableaux d’intimités” förhöjer förstås bara nöjet.

För vad är mer privat än hemmet. Och vad har blivit mer exponerat på senare tid. Fascinerande paradox, det där. Konstnären själv sticker dock inte ut hakan alltför mycket: ”Upplysta interiörer blir till riktiga tableaux vivants. Interiören blir viktigare än exteriören och vi får chansen att se en skymt av ögonblick i människors privatliv. Jag är egentligen inte så intresserad av deras intimitet utan snarare av platsen som sådan – värmen i en speciell belysning, en juldekoration som tindrar eller en tv:s skimrande sken.”

Någon peeping tom är hon alltså inte. Vilken lycka! Det ger oss som diggar fotocollagen en känsla av att det är okej att fortsätta titta. Inte behöver vi skämmas – det är konst. ”När jag blickar mot fönstren tycker jag om att berätta en historia för mig själv. Jag fångar de privata ögonblicken och bygger min egen struktur”, menar Maison. Så gör väl vi också? Precis så…

Text: Lisa Marie Mannfolk

Bild: Anne-Laure Maison

Detta inlägg postades måndag, 9 januari, 2012 kl 12:24 i Redaktionsbloggen. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Både pingning och kommentering är avstängt.

Postat i Redaktionsbloggen | Kommentering avstängd