En arkitektonisk pinsamhet

”Vi gör något unikt”, utbrast en av kommunfullmäktiges ledamöter i Båstad när de sent 2014 beslutade att låta uppföra ett stationshus vid den nya dragningen av Västkustbanan genom kommunen.

Det problemtyngda bygget av järnvägstunneln genom Hallandsåsen hade då, med ett längre avbrott, pågått i inte mindre än 22 år, vilket borde ha givit tid för politiker och tjänstemän att fundera över hur tågresenärernas nya möte med Båstad skulle kunna gestaltas på bästa sätt. Ambitioner hade heller inte saknats, 2009 utlystes en inbjuden tävling om utbyggnaden av den nya stationen i Hemmeslöv. Vann gjorde Joachim Eble Architektur, som därefter också fick möjlighet att vidareutveckla sina tankar. På grundval av detta arbete gavs arkitekterna Krook & Tjäder uppdraget att ta fram ett planprogram, som godkändes i maj 2013. Båstads avsikt var att som komplement till den gamla samhällskärnan, cirka fyra kilometer bort, här skapa en ny stadsstruktur som skulle göra kollektivresandet attraktivt.
    Någon särskild stationsbyggnad hade man ändå inte funderat närmare på. Då det stod klart att Trafikverket enbart avsåg att förse den nya stationen med glasade skärmtak, reagerade kommunen dock resolut. I konsekvens med tankarna kring den nya stadsdelen började man tala om nödvändigheten av ett riktigt stationshus som en samlande symbol. Kommunens egen exploateringsingenjör hänvisade till de gamla, ståtliga järnvägsstationerna runt om i landet som ofta ritats av de bästa arkitekterna – en tradition han ville värna. Med tanke på de kvalificerade arkitekter som redan varit inne i det större projektet fanns också en god jordmån för att verkligen göra något i denna anda.
    Fortsättningen blev dock en annan. I stället för att engagera en arkitekt, gjorde exploateringsingenjören själv en skiss. Hans ville åstadkomma en parafras på den gamla järnvägsstationen i Båstad, uppförd 1885, men så som den i huvudsak tedde sig efter en om- och tillbyggnad genomförd 1897–1899 under överinseende av SJ:s chefs­arkitekt Folke Zettervall. Det var denna skiss som kommunfullmäktige hade som underlag när de fattade sitt beslut, som för att komma förbi kommunala upphandlingsreglerna också innebar att en extern aktör skulle uppföra stationshuset, men att kommunen sedan skulle hyra delar av det. För att omsätta skissen till bygghandlingar anlitades en firma, där den ledande kraftens främsta merit var att ha fungerat som platschef på ett större byggföretag i 40 år.

image2
    Resultatet blev därefter. Stationshuset stod visserligen färdigt i tid till invigningen av den nya järnvägssträckningen i december 2015, men utöver en ytlig likhet med den gamla stationen har den föga med denna att skaffa i fråga om det mesta som konstituerar god arkitektur. Förutom gestaltningen gör placeringen tvärs spåren, inte längs dessa, dessutom på ett betydande avstånd från perrongerna, att byggnaden ter sig vilsen i sammanhanget. I den enda publika delen av stationen, en mindre väntsal, kan man inte heller köpa eller visera sina biljetter ...
    Tala om en missad chans – istället för en märkesbyggnad för vår tid fick Båstad en arkitektonisk pinsamhet som inte relaterar till sin tid, sin plats eller sin funktion!

Text: Martin Rörby
Annonser