Omskakande på Promiseland

Visualiserad komplexitet är en designkurs för masterstudenterna på HDK som fokuserar på att använda design som ett verktyg för forskning och visualisering av vår omvärlds komplexitet. 2015 års kurs valde migration som tema och resulterade i utställningen Promiseland på A-venue i Göteborg under tio dagar i januari.

 Till skillnad från formgivningens vanligare uppdrag att ge lösningar har studenterna i stället arbetat med frågorna och skapat provotyper – en kombination av provokationer och prototyper. Och utställningen är minst sagt provocerande med ett självmordskit som en lösning på flyktingkrisen (Amanda Pomona Ostwald), ett brädspel där flyktingarnas öden avgörs (Haoyu Jiang) och ett myntspel som gör det roligare att ge pengar till tiggare (Johan Lang) för att nämna några exem­pel. Inom konsten är det ett välkänt grepp att skapa kontroversiella uttryck med målet att väcka känslor och tankar, men inom formgivningen känns den här utställningen nyskapande och omskakande. I flera av verken finns en sarkasm men den är inte känslokall. Det går faktiskt att ana formgivarens vanmakt och medkänsla och det gör att provotyperna verkligen berör på djupet. Som besökare genomfars man av både vemod och hopp när man till exempel ser Andrea Malanskis origamifåglar av identitetshandlingar och resedokument. Det är dessa papper som sätter gränser och avgör om du får komma in och, än viktigare, stanna kvar. Samtidigt rör de sig upp från en papperskorg mot himlen och friheten. Själva sorgsenhetens botten är det redan nämnda självmordskitet av Amanda Pomona Ostwald. Här dras problematiken till sin spets. Fasorna för flyktingarna har nått en sådan nivå att till och med ett självmord kan ses som ett värdigare alternativ.
    I den optiska illusionen av Gilma Sobrino Rada uttrycks migrationens invecklade sammansättning och de motstridiga tankar den väcker inom oss, och i The Bubble av Sofia Florell möts mode- och produktdesign i form av en luva som man kan dra över huvudet när flyktingkrisen påverkar vår vardag för mycket. Häri finns en kritik mot européerna och frågan lyfts om vilka som är de verkliga offren i den här krisen. Vissa av verken sticker förstås ut mer än andra, men i sin helhet för Promiseland oss förbi all nyhetsrapportering till en annan dimension. Som en pil går den rakt in i hjärtat.

Text: Kerstin Parker
Annonser